Grattis Edvard!

Grosshandlare Edvard Anderson (1865-1936)

Grosshandlare Edvard Anderson (1865-1936)

En dröm som blev verklighet
Tack vare Edvard Anderson finns ett vackert växthus som berikar oss med upplevelser från andra delar av världen. Han skänkte hela sin förmögenhet för att möjliggöra sin dröm om en vinterträdgård som skulle rymma medelhavsområdets växter. Huset stod klart 1995 och fyller snart 20 år och Edvard skulle ha firat sin 150-års dag denna vecka.

 

Ingen drömstart
Edvard föddes den 11 mars 1865 i Stockholm och växte upp i en stor familj med 10 syskon, men hans far dog tidigt och moderna lämnades ensam med många barn att försörja. Det var bara för barnen att börja arbeta för att bidra till försörjningen. Han lyckades väl och startade till slut en glasfirma (Edvard Anderson AB), som fick många uppdrag under Stockholms bostadsexpansion.

 

En dröm växter fram
Han bildade aldrig familj, men med sina goda ekonomiska möjligheter reste han till medelhavskusten tillsammans med en syster och upplevde det härliga klimatet och njöt av växtligheten. Han flyttade 1910 tillsammans med sin mor och två ogifta systrar ut ur staden, till det gröna Stocksund. Han brukade promenera i Bergianska trädgården och kanske var det där han kom fram till hur han skulle låta sin förmögenhet växa vidare och ge fler möjligheten att uppleva det han fått förmånen att göra.

 

Drömmen tar form och förverkligas
När Edvard dog den 24 oktober 1936 så fick man klart för sig att han skänkt hela sin kvarlåtenskap till att bygga ett växthus för medelhavsfloran. Det dröjde dock många år innan huset väl stod på plats och kunde ta emot alla oss besökare.

 

En dröm att undervisa i
Vi har nu möjlighet att undervisa i Edvards dröm och känner stor tacksamhet och tar till vara miljöns fina kvaliteter för att intressera barn och unga till ett intresse för naturvetenskap och teknik.

Tack Edvard och alla i som förvaltar hans gröna arv
Ann

Dammsugare, trådrulle, 150-ohmare, filmrulle eller tunnelbana.. osv.

Fiberrikt för den händige (från Bloggen Maria syr och så vidare)

Fiberrikt för den händige (från Bloggen Maria syr och så vidare)

Punchrullens ett gott resultat av resurstänkande
Överblivna kakrester på konditoriet smulades ned och blandades med bland annat arrak och ett nytt bakverk gjorde entré. Rullen har många namn men även konditorer som anser sig ha uppfunnit den.

Ett skepp som kommer lastat
Arrak som ger bakverket en distinkt smak är ett samlingsnamn på olika alkoholhaltiga drycker från Ostindien som kom till Sverige under 1700-talet med Ostindeinfararna tillsammans med porslin och kryddor. Vid mitten av 1700-talet börjar punschens historia eftersom arrak är huvudingrediensen även i denna populära dryck.

Olika ursprung och recept
Det finns två huvudtyper av arrak, dels den som tillverkas av palmvin, dels den som tillverkas av sockerrör. Batavia-arrak kommer från Java och tillverkas av melass och används för vår punchframställning. Ceylon-arrak framställs av palmsav och har en helt annan smak.

En riktig goding med en egen dag sedan den 7 mars 2014

Ann

En hyllning till naturen – Samernas nationaldag firas idag

Samekvinna i traditionell dräkt från slutet av 1800-talet av Hélène Edlund

Samekvinna i traditionell dräkt från slutet av 1800-talet av Hélène Edlund

Naturens roll avspeglas i den Samiska flaggan
Dagen till ära hissas den Samiska flaggan i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Flaggans fyra färger, röd, blå, grön och gul har hämtat sin inspiration i den traditionella samiska dräkten och dessa färger symboliserar fyra för samerna viktiga överlevnadselement:

Färgerna i flaggan
Grön – växtlighet, naturen och landet Sápmi (Sameland) som är livsavgörande för samernas överlevnad.
Blå – vattnet som är ett livselixir.
Röd – elden som står för värme och kärlek.
Gul – solen som står för långsiktigt liv.
Allt detta binds samman av cirkeln som symboliserar andligheten.

En stor folkbildningsuppgift
Hos ett naturfolk finns den naturliga kopplingen och förståelsen av hur deras överlevnad är kopplad till naturen. En viktig men stor utmaning är dock att få fler att se på naturen på detta sätt och att förstå att naturens resurser är en grundförutsättning för vår överlevnad och vårt välbefinnande.

Vi gör vad vi kan på jobbet varje dag för att bidra men ser att vi fortfarande har en bit kvar
Ann

 

20 år som statligt byggnadsminne

”Bergianska Trädgården, är en botanisk park av mycket stort värde. Den anlades ursprungligen på 1700-talet av professor Peter Jonas Bergius som var lärling till Carl von Linné.” (ur handlingar för Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) 1994-11-03).

Gustafsborgsområdet i härlig grönska (foto av i99pema)

Eftersom Bergianska trädgården har höga kulturhistoriska värden är stora delar av trädgården sedan 1994 ett statligt byggnadsminne, med Statens fastighetsverk och Kungliga vetenskapsakademien som förvaltare.

Här kan vi alla njuta av naturen och blomsterprakten längs anlagda stigar och sittplatser utmed Brunnsvikens strand, men även ta del av intentionerna för den botaniska trädgården, med växter anordnande vetenskapligt enligt släktskap eller efter växtgeografiskt ursprung. Trädgårdens verksamhet har bedrivits på platsen sedan den 1885 flyttade ut hit från Bergielund i nuvarande Vasastaden.

Tänk att vi har nöjet att arbeta i ett statligt byggnadsminne. Vi använder den botaniska trädgården som en pedagogisk arena och undervisar både ute i trädgården och inne i växthusen. Huset som vi sedan 15 år sedan sitter i kallas för Stora Gustafsborg och det uppfördes redan på 1860-talet, som ett sommarnöje. Eleverna som besöker oss tycker det känns så hemtrevligt i huset att de ofta frågar om vi bor här.’’

Ann

Under ytan finns mycket att upptäcka

Gulbukig jättevapenfluga (Stratiomys chamaeleon) som beskrevs av Carl von Linné 1758.

Gulbukig jättevapenfluga (Stratiomys chamaeleon) som beskrevs av Carl von Linné redan 1758.

Tänk idag hittade en av våra elever en för oss helt ny art i Victoriadammen i Bergianska trädgården. Han deltog i vårt skolprogram ”Under ytan” och fick upp en larv som vi inte tidigare sett där. Nyfikenheten steg och vi kom fram till att det var en larv av en vapenfluga. Så nedan finns lite information om denna lite hemliga familj.

Familjen vapenflugor (Stratiomyidae) är en ganska enhetlig grupp av flugor med ca 45 arter i vårt land. De vuxna insekterna är i många fall vackert metallglänsande i blågrönt eller med kontrastrika teckningar
 av svart och gult, eller svart med grönt eller vitt. De har en något tillplattad bakkropp och de flesta känns igen på de små taggarna, som sitter längts bak på bakkroppen och därav även deras namn vapenflugor.

Som vuxna lever flugorna bara under några sommarveckor, men dessförinnan kan de leva som larver i flera år. Larverna kan delas in i två olika typer beroende på om de lever i vatten eller inte. De flesta lever dock som nedbrytare eller av alger och annat. De vuxna djuren påträffas oftast på blommor i närheten av sin larvutvecklingsmiljö,
 där de söker man eller vilar.

Kunskapen om djurens biologi är fortfarande begränsad, man vet t.ex. inte med säkerhet hur länge de lever, vad de äter eller hur deras förökning går till. Enligt den svenska rödlistan så är 11 arter på olika sätt hotade.

Verkar trots allt som om inte bara vi hade dålig kunskap om dessa djur
Ann

100 år sedan professor Veit Wittrock dog

Veit Brecher Wittrock (1839-1914) var föreståndare för Bergianska trädgården från 1879 till sin död. Han var ofta frusen och trivdes säkert utmärkt i detta plagg.

Veit Brecher Wittrock (1839-1914) var föreståndare för Bergianska trädgården från 1879 till sin död. Han var ofta frusen och trivdes säkert utmärkt i detta plagg.

Wittrock i vår vardag
Vi har glädjen att fortfarande se och nyttja spåren av Veits insatser både när vi undervisar, men även när vi kommer till jobbet och möts av professor ”Wittrocks torn” invid vårt hus. Tillsammans med barnen upptäcker vi den biologiska mångfalden i Victoriadammen, upplever tropisk hetta i Victoriahuset och lär oss mer om våra vanliga och exotiska träd ute i parken. Vi är tacksamma för att få undervisa i denna underbara miljö med stora möjligheter att levandegöra vår undervisning.

Mannen som flyttade berg
Veit var botanisten som flyttade Bergianska trädgården (Bergielund) från Karlbergsvägen och byggde upp på sin nuvarande plats vid Brunnsvikens strand åren 1885–86. En helt ny och större trädgård anlades i Frescati med områden för både systematik och växtgeografi, men även med en handelsträdgård och trädgårdsmästarutbildning. Han kämpade med att genomföra alla sina mer eller mindre stora anläggningsprojekt, men blev även kritiserad i pressen för sina ”leksaksberg” eller fjällområden, som byggdes upp av stora stenar och block och jord. Allt material bars upp för sluttningarna och områdena planterades sedan med särskilt utvalda växter.

Bodde på jobbet och dog på sin post
Han flyttade ut till trädgården med sin familj och upplevde 28 vårar i sitt nya Bergielund. Trots sina besvär med hälsan, men med både arbetsplats och boende på samma ställe och en väldig arbetsiver, så arbetade han nog mest hela tiden och dog på sin post den 1/9 1914, knappt fyra mån efter sin 75-års dag.

En av professor Wittrocks soffor som en gång fanns i Bergianska trädgården.

En av professor Wittrocks soffor som en gång fanns i Bergianska trädgården.

Personligen så saknar jag Wittrocks häftiga sittplatser uppe i träden. Skulle vara så fantastiskt att få sitta högt upp i en ek och fika.
Ann

 

Hurra och hatten av för Mumintrollens mamma som föddes för 100 år sedan

Tove Marika Jansson (1914-2001) med några av Mumindalens invånare

Tove Marika Jansson (1914-2001) med några av Mumindalens invånare

Konstnären, illustratören och författaren Tove Jansson har fängslat flera generationer, som har bekantat sig med hennes färgstarka och karaktärsfulla figurer i Mumindalen.

Muminhuset vid Gustafsborg
Många av barnen som har besökt oss har frågat om tornet invid vårt hus Stora Gustafsborg är Muminpappas hus. Vi har svarat nej det ligger ju i Finland, men så har vi funderat kan det vara så att Tove såg tornet i sin barndom och att det har varit en av inspirationskällorna till hennes skapande. Hon reste ju under somrarna med familjen till mormor och morfar på Blidö och om hon reste på Norrtäljevägen, så kan hon ha sett tornet nere vid Brunnsvikens strand. Tornet är idag gult men sägs ha varit violblått under en period. Så tänk om barnen har rätt. Vi vet dock att sommarhuset på Blidö har varit en stor inspirationskälla till både huset och Mumindalen.

Vi tackar Tove som föddes den 9 augusti 1914 i Helsingfors, för hennes verk som än idag läses av många av våra besökare.

Ann