Från bestseller till digitalt planeringsverktyg

Uppslag ur en 300 år gammal almanacka från februari månad 1712

Bestseller som lästes från pärm till pärm

Tidigare spelade almanackan en viktig roll i samhället. Priset var överkomligt och den blev därmed tillgänglig för stor del av befolkningen. Det var dessutom oftast den enda tillgängliga läsningen förutom bibeln som fanns i hemmen, och därför lästes den om och om igen.

Kvalificerad vädertjänst år 1712 den 28 februari blir det ostadigt och den 30 är det snö på gång!

Populär och viltig informationskanal

Förutom de kalendariska uppgifterna med helgdagar, namnsdagar och astronomiska händelser kunde man även läsa om när de olika marknadsdagarna var, samt priset för att skicka brev till olika platser. Dessutom fanns det möjlighet att läsa om de senaste vetenskapliga framstegen och fram till 1869 fanns dessutom förutsägelser om väder och vind. Det var naturligtvis även en viktig kanal för spridning av både information och vetande från överhet och myndigheter ned till fotfolket. Svårt att ta in när nu allt finns tillgängligt för oss när än vi önskar söka information.

För egna anteckningar

Almanackan fungerade även som anteckningsbok eller dagbok där man kunde anteckna viktiga händelser och observationer. Kanske familjemedlemmar som dykt upp eller gått bort, samt flyttfåglarnas ankomsttid. Säkerligen var det många barn som också passade på att rita på anteckningsbladen, då det vid denna tid var ont om papper i de svenska hemmen.

Kontroll infördes

Under 1600-talet fanns det endast ett fåtal utgivare av almanackor i vårt land, men 1681 gav en av dessa tyvärr ut en almanacka där påsken hade placerats en vecka för tidigt. Detta orsakade en livlig debatt angående vem som skulle få ge ut almanackor och dessutom hur innehållet skulle kunna kontrolleras. Kung Karl XI åtgärdade därför detta genom att 1686 ge ett privilegium till astronomiprofessorn Anders Spole vid Uppsala universitet.  Efter detta beslut var det enbart professorn som fick ge ut sina egna almanackor men även de som hade kontrollerats och godkänts av honom kunde utges.

Ensamrätt som gav inkomster till vetenskapen

Senare under 1700-talet fick Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt på utgivning av almanackor i Sverige. En rätt som behölls från den 17 oktober 1747 fram till den 16 Juli 1972.  Den första almanackan gavs ut 1749 och den sista 1972 viket innebar totalt 224 stycken utgivna under perioden . Trots att alla inte kunde läsa så nådde upplagan på 1780-talet 300 000 exemplar. Detta blev därmed en viktig inkomstkälla, som gav akademien möjligheter att finansiera olika vetenskapliga projekt och forskningsresor

Fritt fram igen

Efter beslutet 1969 om avreglering blev det efter 1972 återigen tillåtet för vem som helst att ge ut almanackor. Nu är det dock fler och fler som går över till att ha digitala almanackor.

Nu har ett nytt år börjat och en ny almanacka har införskaffats för att håla reda på alla viktiga händelser under året.

Ann

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: