Främmande bergarter i Bergianska?

Geologen och botanisten Alfred Gabriel Nathorst varnade redan 1918 i en av sina uppsatser för att ballaststen från hans Arktisexpeditioner har använts i Bergianska trädgården och därför kan återfinnas utspridda på området. Det är främst basalt från Kung Karls land samt granit och gnejs från Virgos hamn, Svalbard, och devoniska sedimentbergarter från nordöstra Grönland. Så om man finner några av dessa skall man veta att de har blivit ditförda och inte förekommer naturligt där. 

Basaltblocken som kan påträffas i Bergianska trädgården kommer från Kung Karls land öster om Spetsbergen. Det var vid den svenska polarexpeditionen under Nathorsts ledning 1898 som mellan tjugo och trettio ton basalt lastades ombord på båten ”Antarctic” som ballast den 13 augusti vid Kap Altmann.

När fartyget senare kom till Stockholm frågade Nathorst professor Wittrock i Bergianska trädgården om han möjligen skulle vilja använda denna ballast till något stenparti i trädgården och eftersom svaret blev jakande transporterades materialet vidare med pråm till lastbryggan vid trädgårdens dåvarande kontorsbyggnad (numera kontor för Plantagen) och lastades av där på stranden. En del av blocken användes till infattning av ett område uppe på det höga berget men enligt trädgårdsdirektören NH Lindström så blev huvudmassan dock liggandes kvar vid lastbryggan och blev så småningom övertäckt med annat material. Det var inte uteslutande basalt utan det fanns även med 5 ton av andra bergarter från Virgos hamn på nordvästra Spetsbergen, förmodligen både gnejser och graniter.

1899 fick Bergianska trädgården ytterligare en pråmlast med ballastmaterial från polarområdet och då med omkring 40 ton devoniska bergarter från nordöstra Grönland. Det var röda vita och även gröna sandstenar och sandstensskiffrar tagna den 16 augusti, från östra sidan av Sofias sund där det mynnar ut i Kung Oscars fjord. De röda sandstenarna är mycket lika dalasandstenen och detta skulle kunna leda till felaktiga slutsatser angående materialets geologiska ålder. Om det skulle finnas devoniska fossil i stenarna och man inte kände till deras Grönländska ursprung skulle man kanske anta att devonisk sandsten fanns i landet och att dalasandstenen förmodligen var av Devonisk ålder. Inga fossil iakttogs dock på platsen när ballasten lastades ombord men fossilförekomst i de hemförda blocken kan ändå inte uteslutas. Av dessa block användes även en del till innefattning av ett land uppe på det höga berget, medan resten blev kvar i närheten av lastbryggan.

Det finns möjlighet att läsa om resorna då stenarna reste från norra ishavsområdet till Bergianska då Nathorsts
i det populära verket »Två somrar i norra ishafvet» har skildrat sina polarfärder både 1898 och 1899.

Undrar bara vad som avses med höga berget kan det vara uppe på det byggda fjället eller uppe på det naturliga berget där även rabatter ordnats.

Ann

Annonser

2 svar

  1. Oups! Spännande! Och så förutseende av honom att nämna det i en uppsats. Annars hade det ju kunnat bli hur tokigt som helst!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: