Linnés dotter och Indiankrassen

Indiankrasse Tropaeolum majus

Indiankrasse

Tropaeolum majus L.                           (Tropaeolaceae) familjen krasseväxter

Indiankrassen som också kallas kapucinerkrasse introducerades i Europa 1684 och kom till Sverige på 1700-talet. Den är nu en populär och lättodlad annuell
trädgårdsväxt som kommer från Sydamerika och tillhör växtfamiljen krasseväxter. Familjen har två släkten med totalt cirka 90 olika arter. I vilt tillstånd har blommorna orange färg, men som trädgårdsvariant förekommer den med flera olika färgnyanser. Sorterna är ofta fördelade på två olika grupper nämligen de klättrande, med så kallad slingerkrasse och de låga, buskformiga, med så kallad buskkrasse.

Krassen blommar under stora delar av sommaren och trivs i sol/halvskugga, men tycker inte om torka. Både blommor och blad är ätliga och har en pepprig smak. Namnet kommer från det grekiska ordet tropaion som betyder ”segertecken” eller ”trofé”. Tidigare ansågs Indiankrassens blommor nämligen likna hjälmar och bladen sköldar.

En vetenskaplig upptäckt

Linnés äldsta dotter Elisabeth Christina Linnaea (kallad Lisa-Stina) upptäckte att den Indianska krassens blommor blixtrade i skymningen. Detta resulterade i att hon endast 19 år gammal, år 1762, skrev hon en vetenskaplig notis, “Om Indianska Krassens Blickande”, som publicerades av Kungliga Vetenskapsakademien. Fenomenet uppmärksammades av dåtidens stora vetenskapsmän och kommenterades av flera som den kända eletktricitetsforskaren Wilckes. Även Goethe tog upp fenomenet som ”das Elisabeth-Christina-Phänomen”.

Lisa-Stina undrade om blixtrandet kanske hade något att göra med hennes ögon. Först 150 år senare visade det sig att hon hade tänkt helt rätt. Krassens blixtrande är ett optiskt fenomen som förklarades först 1914. Blixtarna beror på den starka blomfärgens retning av näthinnan. De färgkänsliga tapparna i ögat reagerar på krassens skarpa röda färg och ger en signal till hjärnan som en blixt.

I morgon kommer hennes uppsats

Ann

Annonser

Ett svar

  1. […] uppsats av Linnés dotter Elisabeth Christina, se bloggpostningen om denna […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: