Sveriges första botaniska trädgård

Välkommen sköna maj

Nu börjar det åter våras och ett säkert vårtecken bland de andra är att Linnéträdgården slår upp sina portar och vi har möjlighet att besöka landets första botaniska trädgård. Bakom dagens trädgård finns en lång historia med två stora män och deras söner  samt flera olika perioder med förfall och återuppbyggnad.

 

Rudbeck den äldres plan för trädgården

 

Trädgården byggs upp och förfaller

Botaniska trädgården eller som den numera kallas Linneträdgården är den äldsta akademiträdgården i Sverige och den anlades redan 1655 av Olof Rudbeck den äldre. Trädgården som Rudbeck med stora uppoffringar fick till stånd i Uppsala, var en prydnad för staden och av europeisk klass. Han gav även ut en katalog över trädgårdens alla växter och fick studenterna att lära in ute. Närheten till Fyrisån medförde dock problem med ständiga översvämningar och att myggorna som spred febersjukdomar även trivdes i området. Hans stora verk Campus Elysii som skulle omfatta världens alla växtarter gick tyvärr till spillo när träsnittsformarna brann upp i den väldiga eldsvådan i Uppsala våren 1702.

Även den botaniska trädgården skadades svårt i den stora branden och hamnade efter detta i en period av förfall när sonen Olof Rudbeck den yngre tappade intresse för botaniken. Det ”brandsäkra” bostadshuset som hade konstruerats av Olof Rudbeck den äldre klarade dock branden.

 

Linné trädgården på 1770-talet

 

Trädgården blomstrar återigen

År 1728 började Carl von Linné sina studier i Uppsala och 1741 blev han föreståndare och tog över den förfallna trädgården. Han rustade trädgården och utökade den med ytterligare ca 1 000 växtarter, till att bli en av Europas ledande botaniska trädgårdar. Trädgården spelade även en mycket central roll för Linnés vetenskapliga gärning. Där gjorde han vetenskapliga iakttagelser och undervisade sina studenter. Varje del av trädgården fyllde ett syfte, varje växt var noga utvald, och tjänade ett pedagogiskt ändamål. Trädgården visade Linnés sexualsystem och hans intresse för naturens förändringar samt nyttoväxter. Många av Linnélärjungarna fick sin skolning i trädgården och bostaden, men trädgården var även under sommarhalvåret en allmän sevärdhet för andra intresserade. Linné gav 1745 ut en första redogörelse över den förnyade akademiträdgården i avhandlingen Hortus Upsaliensis. Tre år senare utkom en kraftigt utökad upplaga, dedicerad till kronprins Adolf Fredrik, i vilken Linné redogjorde för trädgårdens alla 3 000 växtarter. Carl von Linné den yngre tog över som föreståndare efter sin far, men dog ung och hann därför endast vara verksam ett par år.  

Uppsala stadsplan 1770 med trädgården i grön färg

Trädgården växer ur sin plats

Mot slutet av 1700-talet blev dock trädgården trångbodd och Linnés efterträdare och lärjunge Carl Peter Thunberg, lyckades övertala kung Gustaf III att donera Uppsala slottsträdgård till universitetet för att istället användas som ny botanisk trädgård. Alla växter flyttades därefter till den nya trädgården som invigdes 100 år efter Linnés födelse år 1807.

Trädgården läggs ned

Den gamla botaniska trädgården övergick istället till att bli parkmark med potatisland och det tidigare Orangeriet byggdes om till studentnation. 

Trädgården räddas

När Svenska Linnésällskapet bildades 1917, var en av deras främsta uppgifter att återställa Linnés botaniska trädgård och 1923 återinvigdes den restaurerade trädgården. Den blev statligt byggnadsminne 1935 och är nu en del av det svenska nationella kulturarvet och ska bevaras för framtida generationer. Uppsala universitet har sedan 1978 åter tagit över ansvaret för trädgården som numera kallas Linnéträdgården. Den nuvarande Linnéträdgården är en rekonstruktion av trädgården som den såg ut under Linnés tid. Utformningen följer Linnés plan från 1745 och i kvarteren odlas bara de växter som då fanns i trädgården. Än idag fungerar Linnéträdgården som ett levande komplement till Linnés skrifter och samlingar.

Trädgården är en föregångare vad det gäller utomhuspedagogik

Ann

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: