Luciafirandet

Lisa Larssons luciatåg men utan lucia

Många av våra jultraditioner är en blandning av gamla svenska traditioner med olika modernare inslag från andra delar av världen. Dagen den 13 december bär sedan medeltiden det katolska helgonet Lucias namn. Lucia kan också förknippas med det latinska ordet lux, som betyder ljus. Vårt Luciafirande har sina rötter i medeltiden och i 1600- och 1700-talet.
Under medeltiden ställde man till med kalas och åt ordentligt just innan fastan började tidigt på Luciadagens morgon.
Lussebruden med ljus i sitt hår kan ha sitt ursprung i en tysk tradition som uppstått i Rhen-området, men som inte hade något att göra med själva luciadagen.

En mörk natt

Ända fram till 1753 var lucianatten årets längsta natt, men då gick vi istället över till den gregorianska tideräkningen och vintersolståndet infaller sedan dess istället den 21-22 december. Lussenatten var förr en natt då dessutom övernaturliga krafter var verksamma. För att undvika obehagliga överraskningar satt man uppe till långt efter midnatt. Det man fruktade mest var lussefärden, en ryttarskara som for fram högt uppe i luften. I regel syntes inget, men ett vinande ljud, hästramp och hundskall skulle kunna höras tydligt. Under nattens lussevaka åt man flera frukostar. Man trodde även att lussekärringen skulle komma tidigt på morgonen och strö ut löss i sängarna hos dem som råkat somna. Det var därför viktigt att stiga upp så tidigt som möjligt på morgonen. Ja det verkar vara säkrast att inte sova alls den där natten.

Folkligt firande

Olika arbeten på gården som t.ex. tröskningen, skulle även avslutas på lussenatten och firades därefter med mat och ” lussesup”. Det var vanligt att man slaktade julgrisen just till Lucia. Under 1660-och 1700-talet kom den första Lucian – lussebruden, som var ett påhitt av ungdomar. De försökte göra sig så ruskiga de bara kunde, och ofta bytte män och kvinnor kläder med varandra för att bli så kallade lussegubbar. Lussebruden var klädd i vitt och hade ett ljus i handen. Hon gick före lussegubbarna mellan de olika gårdarna. De sjöng och skojade och fick mat och dryck. Den första lussebruden hade ingen ljuskrona och inga tärnor. 

Carl Larssons lucia

Fint folks firande

Som tur är har Lucianatten bytt skepnad med vår ljusklädda lucia med ljus på huvudet. Lucian som kommer med en lussebricka och sjunger på luciamorgonen, var en sed som hörde hemma i de högre stånden, och förekom framförallt i Västsverige. Hon visar sig först vid slutet av 1700-talet på en herrgård i Västergötland. Vid 1800-talet finns det även flera uppgifter från Västergötland, Dalsland och Värmland, men endast från stora gårdar eller i de borgerliga hushållen i städerna. Det var först i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som seden blev mer allmän i vårt land. Lucia kom istället med dyrtbart kaffe och saffransbullar tidigt på morgonen för att berätta att mörkret nu var brutet och att solen vänder och kommer åter.

Att fira lucia på det här sätter spreds även vid de västsvenska studentnationerna till bl.a. Uppsala och Lund. Terminen vid universiteten avslutades normalt vid lucia och luciafirandet blev då ett naturligt festtillfälle. Eftersom det inte fanns några kvinnliga studenter fick en manlig student ikläda sig rollen som lucia.

Luciaval och luciatäget tar sig ut i vårt land

Från 1893 kunde man vid Bollnässtugan på Skansen i Stockholm se lucia med vit dräkt och ljus i håret. 1901 ordnade man där även ett luciatåg, som gjorde att seden fick större spridning. Den verkligt stora spridningen av den moderna luciatraditionen startade 1927, då en av Stockholms tidningar började med att kora stadens lucia. Kvinnan som skulle väljas som Stockholms Lucia skulle kunna hantera en häst i en eventuell folkmassa. Det blev Zelia Friedmann, en bastant kvinna som ägde flera Cigarrbutiker som blev vald. Firandet spreds snabbt vidare över hela landet och så småningom fick varje ort eller företag sin egen Lucia. I Stockholm blev tävlingen med tiden ett gigantiskt evenemang med kortege genom huvudstaden och med kröning av Lucia i Stadshuset.

En ny tradition inleddes 1973 på Skansen, då Sveriges Lucia för första gången kröntes efter en omröstning i veckotidningen Året Runt.

Traditionen att sjunga i ett luciatåg kan komma från en tradition där gymnasieelever sjöng ”Staffansvisor” för att tjäna ihop pengar för att ha råd att resa hem över julhelgen. Den berömda melodin till Sankta Lucia kommer från en napoletansk folkvisa med samma namn. Här kan du höra den världsberömde tenoren Enrico Caruso sjunga den. Varje år hålls ett luciatåg för de Nobelpristagare som stannat kvar till den trettonde december. En som blev överlycklig när han väcktes till tonerna av Sankta Lucia var den italienska litteraturpristagaren Dario Fo, som jublande glad sjöng med.

Helgonet S:ta Lucia, som gett dagen sitt namn, var en ung italienska som enligt legenden led martyrdöden år 304. I Syrakusa var den 13 december helgad åt Sankta Lucia, Syrakusas skyddshelgon. 

I år kom ingen lucia med kaffe

Ann

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: