DNA-teknik kan ge svar på många frågor

DNA-teknik används ofta för att koppla misstänkta till brottsplatser. Nu kan tekniken kanske även lösa en annan gåta. Om de växter som idag finns på gården Linnés Hammarby är samma växter som Linné själv en gång studerade och skrev om. Redan 1842 funderade botanisten Elias Fries över detta och han skriver då: – Ännu efter 70 års förvildning quarstå i parken av LINNÉS landställe, Hammarby, växter, som säkerligen blifvit planterade av LINNÉS egen hand

 

Ett steg närmare gåtans svar med DNA från pressade 1700-tals växter

En forskargrupp från Uppsala universitet har nu lyckats få fram långa DNA-fragment från herbariematerial som samlades in redan på 1700-talet av Linnés lärjunge Adam Afzelius. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Taxon.
 

Katarina Andreasen, har lett studien där forskargruppen har tagit fram DNA från torkade växter som härrör från Carl von Linnés verksamhet på 1700-talet.  Hon hoppas även få tillgång till några av de växter som pressades när Linné själv var aktiv och att kunna göra jämförande DNA-studier med nu levande växtmaterial från trädgården Om det är identiskt med de plantor som i dag växer på Linnés Hammarby, så kan de ha planterats där av Linné.

Linnés Hammarby 1880

Linnés Hammarby 1880

När kom krolliljan till Linnés Hammarby?

Krolliljan förekommer idag i stort antal och med en stor variation på Linnés Hammarby, men när kom den dit? Var det kanhända Linné som förde dit den? Nu kan man studera olika herbarieark och jämföra dem med det levande materialet för att få svar på dessa frågor.

 

Lilium Martagon med Linnes signatur från Naturhistoriska riksmuseets samlingar

Lilium Martagon med Linnes signatur från Naturhistoriska riksmuseets samlingar


 

Illustration_Lilium_martagon0Krollilja

Lilium martagon L.

Familjen liljeväxter

En flerårig ört som kan bli upp till en meter hög med mörkgröna avlånga blad som sitter i kransar utmed stjälkens mitt. Krolliljan blommar i juni och juli med nickande rödvioletta eller vita blommor i toppen. Löken är starkt gul och har använts både som föda och medicin.

Den odlas som prydnadsväxt men förvildar sig gärna och är härdig i nästan hela landet. Arten hör ursprungligen hemma i ett bälte från Mellaneuropa och bort till Mongoliet. Ibland kallas krolliljor för turkmössor, vilket beror på att kronbladen böjer sig så kraftigt bakåt att blomman påminner om en turban.  Artnamnet martagon är ett turkiskt ord för turban.

Vid i mitten av 1700-talet räknade Carl von Linné inte Krolliljan till den ’vildväxande’ svenska floran och den återfinns därför inte heller i någon av de två upplagorna av Flora svecica (1745 respektive 1755). Idag är det dock en väl etablerad art även utanför parker och trädgårdar, både som kvarlevande efter tidigare odling, men även som förvildad. Den tillhör numera både den svenska och den nordiska floran. I Den nya nordiska floran (2003) av Bo Mossberg mfl. presenteras dess förekomst så här: Ganska vanlig naturaliserad eller förvildad på frisk, skuggig, näringsrik mulljord. Slotts- och herrgårdsparker, lövskogar, bryn, alléer, ängar ödetomter.

 

Det skall bli spännande att se vilka svaren blir 

Ann

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: