De vilda blommornas dag och årets växt

Ögonpyrola årets växt 2015

Ögonpyrola årets växt 2015

De vilda blommornas dag
Idag är det ”de vilda blommornas dag” då många trevliga blomstervandringar med kunniga guider har genomförts runt om i vårt avlånga land. Vill man däremot gå ut i naturen på egen hand och upptäcka växtligheten, så kan det vara en bra idé att se om man lyckas hitta årets växt 2015 som är ögonpyrola.

Årets växt 2015
Ögonpyrola även kallad ögonljus har utsetts av Svenska Botaniska Föreningen till ”årets växt”. Föreningen vill få ut fler av oss i skog och mark, samt önskar dessutom hjälp med att rapportera fynd av växten. Ögonpyrola hotas av modernt skogsbruk med skogsdikningar och slutavverkningar men växer i skogar över hela landet från Skåne till Torne lappmark, dock främst i äldre, mossrik granskog, Den är även känslig för igenväxning så upphörandet av skogsbete kan vara ännu en orsak till dess minskning. Rapportera dina fynd genom att mejla till ullabritt.oland@gmail.com om du vill delta i inventeringen men dock senast den 15 oktober.

Här ögonpyrolan som inspirationskälla för Elsa Beskows skapande och nu även som mönster på muggar och kuddar.

Här ögonpyrolan som inspirationskälla för Elsa Beskows skapande och nu även som mönster på muggar och kuddar.

Ögonpyrola (Moneses uniflora) familjen ljungväxter.
En 5-15 cm hög flerårig ört med vintergröna rundade blad som oftast sitter tre tillsammans vid basen av den upprätta blomstjälken med sin väldoftande vita blomma i stjälkens topp under juni-juli. Du kan hitta den på både näringsrik och näringsfattig mark.

Elsa personifierade vår flora  här ögonpyrola som mönster på en kudde

Elsa personifierade vår flora här ögonpyrola som mönster på en kudde

Hoppas det blir många trevliga skogspromenader i sommar
Ann

Rörhöna söker partner

Rörhöna (Gallinula chloropus)

Rörhöna (Gallinula chloropus)

En ny bekantskap
Under veckan har en ny gäst visat sig under våra pedagogiska vandringar förbi våtmarken. En gråsvart  fågel som hör till familjen rallar och som är något mindre än sin släkting sothönan. Det är en ensam rörhöna som aktivt har jagat bort alla sothönorna i sin närhet. Den har med knyckig springstil och med stjärten högt vid flera tillfällen korsat vår väg.

Utseende
Rörhönan känns enkelt igen på sin röda näbb med gul näbbspets och sina långa gröngula ben och tår. Tidigare kallades den för grönfotad sumphöna eller vasshöna. Båda könen är lika, men ungfåglarna är mer gråbruna än de vuxna fåglarna.På land rör sig rörhönan knyckigt och håller ofta stjärten högt och när den simmar tar den sig fram med nickande huvudrörelser.

Levnadsvanor
Den förekommer främst i södra och mellersta delarna av vårt land där den häckar i vegetationsrika dammar och slättsjöar, men som även kan återfinnas upp till Värmland och Uppland samt högre upp utmed Östersjökusten. Den kan vara svår att få syn på då den oftast håller till i vegetationen längs med sjökanterna. Rörhönan övervintrar i Medelhavsländerna och Västeuropa och återvänder hit i april eller tidigare. Det korgformiga boet byggs av olika vattenväxter som starr, kaveldun och vass och de kan lägga två till tre kullar, med den första i april-maj som paret gemensamt ruvar under cirka tre veckor och därefter tillsammans tar hand om. Ungarna blir flygfärdiga efter 40-50 dagar och lägger sin första kull redan följande år. Rörhönan lever av olika växter samt små vattenlevande djur.

Vi säger lycka till och hoppas att denna rörhöna skall hitta en partner och att vi så småningom kan få se de små.

Soppa, pesto eller paj

Brännässla Urtica dioica

Brännässla Urtica dioica

Vårprimör
Nässlan är en populär primör med många användningsområden genom tiderna. De späda skotten kan tillredas på olika sätt och torkade blad kan användas som krydda eller till örtfe. Om man klipper ner plantorna under växtsäsongen så kommer ny spädare skott att skjuta upp.

Nyttig på olika sätt
Hela plantan kan även nyttjas på andra sätt som till exempel som gödningsmedel. 
Tidigare användes de fiberrika stjälkarna för framställning av snören och textiler (s.k nättelduk). Roten användes även till växtfärgning eller för att färga ägg till påsken.

Fjärilsmat
Nässlan är även viktig för många av våra vackra fjärilars överlevnad eftersom den är värdväxt för många fjärilslarver som t.ex. nässelfjäril, påfågelöga och amiralfjäril som lever av nässlans blad.

Undrar hur man bäst firar nässlans dag?
Ann

Polkagrisens dag

Tål att slickas på Frimärke från 2010 (Postmuseum)

Tål att slickas på Frimärke från 2010 (Postmuseum)

Polkagrisen ett gott resultat av en företagsam kvinna

Den nyblivna änkan Amalia Eriksson (1824-1923) i Gränna fick tillstånd att tillverka sin uppfinning polkagrisar. Det sägs att karameller på Gränna-mål kallades för greser, vilket kan vara bakgrunden till namnet grisar. Polka var då en modern och populär dans i tvåtakt, som gick runt och runt, såsom polkagrisens röda ränder.

För den goda sakens skull
Vi kan nu njuta av denna goda succé med svåra levnadsomständigheter som bakgrund. Så en liten tanke till polkagrisens moder Amalia är kanske på sin plats denna dag.

Ingen en söt historia
Ingen är så ensam som jag brukade Amalia säga och det stämmer faktiskt. Amalia var en synnerligen drabbad person som redan som 10-åring blev lämnad ensam utan sin familj. Båda föräldrarna och alla hennes syskon samt övriga anhöriga drabbades av den stora Koleraepidemi som svepte fram över vårt land 1834 och som drabbade Jönköping mycket hårt där hennes familj då bodde. När hon så möter sin kärlek, skräddaren Anders i Gränna, gifter de sig och väntar tvillingar, så känns det som om lyckan vänder. Men vid förlossningen är tyvärr den ena flickan död så de förlorar ett av sina nyfödda flickebarn. Men inte nog med det några dagar senare dör även Amalias käre make av dysenteri.

Nöden har ingen lag
Nu stod hon åter ensam utan försörjningsmöjligheter och måste finna ett sätt att försörja sig själv och sitt nyfödda barn. Hon kunde dock inte arbeta som piga med ett litet barn, vilket var hennes tidigare yrkeserfarenhet. På den tiden fanns inte heller stödfunktioner som föräldrapenning, vård av barn, dagis och annat som hade kunnat vara till hennes hjälp.

Amalia började tillverka karameller till bröllop, dop, begravningar och andra högtidliga tillfällen och ansökte till stadens Magistrat om att ”med egna händer idka bagerihantering af gröfre och finare sorter”. Hon fick 1859 sitt tillstånd att driva företag, för att kunna försörja sig själv, vilket var unikt för kvinnor på den tiden.

En sockerbagare som satte Gränna på kartan
Grännas första polkagristillverkning drogs igång hemma i Amalias lilla kök. De rödvita grisarna gjordes då, som nu, av socker, vatten, ättika och pepparmyntsolja. En del av degen rödfärgas och resten smaksätts med pepparmyntsoljan. Grisarna var från början små karameller, men efter en tid lanserade Amalia polkagrisstången som kom att bli Grännas främsta kännetecken och en av Sveriges populäraste souvenirer. Amalia var inte bara en duktig entreprenör utan även en god marknadsförare som vid flera tillfällen lyckades locka kungafamiljen till sin verksamhet.

Det är dock oklart varifrån Amalia fick idén och receptet till polkagrisarna, men kanske var det när dottern Ida var förkyld och behövde halstabletter? Amalia kände säkerligen till pepparmyntsoljans lösande effekt och experimenterade fram något lämpligt. Kanske det inte är ett helt hälsosamt recept, men Amalia blev 99 år gammal och hennes dotter Ida 95.

Från Amalias kök till stor produktion
Amalia tillverkade sina polkagrisar hemma i köket och förvarade de nytillverkade randiga grisarna i en vacker byrå som även fungerade som försäljningsdisk. Hon brukade bjuda på de bortklippta ändarna som hon kallade ”pluttarna”

Länge var Amalia och hennes dotter Ida ensamma om polkagristillverkningen i den lilla staden, men till slut, när efterfrågan blev större än tillgången, så dök fler konkurrerande polkagriskokerier upp i Gränna under 1920-talet. Att bli en fullärd polagrisbagare tar dock lång tid och kräver god styrka samt mycket övning på alla olika delmoment. Numera går man lärling och lär sig hantverket steg för steg och träningen tar ofta flera år.

Gränna stad fortfarande en sockerkokande turistmagnet
Efter Amalias och Idas död fortsatte tillverkningen att växa och under 1950-talet då riksvägen ”riksettan” gick genom Gränna, så kantades vägen av försäljningsstånd och polkagrisarna kokades för högtryck i hemmen. Numera trängs polkagrisbagerierna i byggnaderna utmed huvudvägen och som med sina rödvitrandiga markiser och lockande skylfönster, även visar upp tillverkningen för kunderna. I staden som inte längre ligger vid riksvägen finns ca 3 000 invånare och 12 polkagriskokerier som på ett år tillverkar 10 miljoner polkagrisar.

Tack Amalia
Jag tänker att du måste varit stark, envis och med mycket skinn på näsan för att då lyckas klara dig som ensamstående kvinna med barn och som affärsidkare. Skall köpa en polkagris och tänka på ditt liv.
Ann

 

 

En snygg och stilren 100-åring firas idag

Waldemarsuddekrukan en snygg och stilren klassiker nu i ny jubileumsfärg

Waldemarsuddekrukan en snygg och stilren klassiker nu i ny jubileumsfärg

En viktig profilprodukt
För konstmuseet Prins Eugens Waldemarsudde är krukan en viktig profilprodukt som ger ekonomiska resurser  till museets verksamhet. Det var vår populäre ”målarprins” Prins Eugen (1865-1947) som personligen formgav krukan ettan och trean 1915. Numera kallas de Nr. 1 och Nr. 3 och trean är den låga stora krukan som är så vacker att arrangera med många blomkrukor.  Prinsens stora blomsterintresse återspeglas i dessa krukor som togs fram för eget familjebruk till olika växtarrangemang i bostaden. Endast ett fåtal krukor tillverkades årligen av Rörstrands porslinsfabrik och efter prinsens död 1947 upphörde tillverkningen helt, men återupptogs 1952 och då på Gustavsbergs porslinsfabrik som fick uppdraget att producera den nya souvenirprodukten.  Krukorna blev en succé och en inredningsprodukt tillgänglig för alla våra hem. Den populära  krukan tillverkas Idag i fem olika storlekar och återigen i Rörstrands lokaler i Lidköping.   För att fira hundraårsjubiléet  lanseras den 16 april en unik jubileumskruka i noga utvald färgnyans .

Prinsen gav oss så mycket mer
Prins Eugen testamenterade hela sin egendom Waldemarsudde till svenska staten strax efter andra världskrigets slut och önskade att trädgården och parken skulle bevaras som en levande kulturbild. Prinsens  vackra välskötta park och trädgård sköts är en oas för stressade storstadsmänniskor och bevaras helt enligt prinsens intentioner av passionerade trädgårdsmästare och är väl värd att besökas alla årstider för en mer fullständig upplevelse.

Funderar på att investera i en jubileumskruka och undrar vilka blommor som görs sig bäst i den.
Ann

Morotens dag

Daucus_Carota

Morot Daucus carota ssp. Sativus   familjen (Apiaceae) Flockblommiga växter
En mycket gammal kulturväxt med tjock pålrot, troligen från Afganistan och som kom till norden först på 1700-talet. Moroten är en 2-årig växt som första året bygger upp sig och lagrar energi i roten, år två blommar för att efter befruktning bilda sina frön som skall sprida den vidare. Vi skördar dock morötterna redan första året, efter att de har byggt upp sig med sin upplagsnäring. Morotens utseende har med året förändrats kraftigt och fick sin nuvarande färg först under 1700-talet.

Vad är en kulturväxt
Kultur betyder ursprungligen odling och kulturväxter är de växter som odlas av oss människor. Många av växterna har odlats under mycket lång tid, och blivit viktiga i många kulturer. De egenskaper som kulturväxterna har utvecklat i det vilda för att överleva och föröka sig är inte nödvändigtvis samma egenskaper som har gjort dem intressanta för oss. Under lång tid har frön valts ut från de plantor som klarat sig bäst, eller som gav bästa skörden. De egenskaper som är till nytta för människor har med åren blivit mer framträdande som t.ex. stjälkar har blivit starkare, rötter större och godare men taggar och tornar har blivit mindre. Det var först i början av 1900-talet som den organiserade växtförädlingen kom igång.

Tacksam för allt arbete med morotens egenskaper för visst skall det vara morot i den inlagda sillen på påskbordet
Ann

 

Världsvattendagen eller Internationella vattendagen

Ett glas rent vatten en dröm för många  Foto Roger McLassus

Ett glas rent vatten en dröm för många
Foto Roger McLassus

Färskvatten en bristvara
Ett glas rent vatten är tyvärr inte alla förunnat, fortfarande saknar 748 miljoner människor runt om i världen rent dricksvatten. Världsvattendagen är en internationell temadag som uppmärksammas den 22 mars varje år. Dagen instiftades av FN och antogs formellt under Agenda 21 konferensen i Rio de Janeiro 1992 och firas nu för 23 året i följd. Världsvattendagen är tänkt att sätta fokus på betydelsen av färskvatten och för att verka för ett hållbart hanterande av färskvatten.

Vatten och hållbar utveckling årets tema
Årets tema är ”Vatten och hållbar utveckling”. Syftet är att öka kunskapen kring dessa två ämnen och lyfta fram den starka kopplingen mellan dem.

För skolor
Det finns både lektionstips på temat och en tävling för skolklasser åk 4-6 samt 7-9 som arrangeras av Mitt vatten, i samband med världsvattendagen 2015.

Möjlighet att ge sitt stöd
Det finns olika möjligheter att skänka pengar till kampen för rent dricksvatten. WaterAid tar emot stöd (Sms:a VATTEN till 72980 för att ge 50 kr, eller Sms:a VATTEN 100 till 72980 för att ge 100 kr). Det finns även andra initiativ man kan stödja, som Solvatten – en svensk uppfinning som du kan läsa mer om på deras hemsida.

Ann