Biologiska museet

Biologiska museet ligger intill Skansen på Djurgården och det ritades av arkitekten Agi Lindegren som hade de norska medeltida stavkyrkorna som förebild. Byggnaden uppfördes i nationalromantisk anda med fornnordisk stil och invigdes med stor pompa den 11 november 1893.

Biologiska museets pedagogiska nysatsning bestod i att dioramatekniken för första gången utnyttjades storskaligt, för att åskådliggöra olika naturmiljöer. Museets grundare Gustaf Kolthoff, var konservator, jägare och amatörzoolog. Hans syfte var att skapa ett nytt och annorlunda museum där den skandinaviska djurvärlden i lugn och ro skulle kunna studeras.

Olika landskapstyper visas upp med allt från inlandsnatur till kustlandskap, med uppstoppade däggdjur och fåglar. Djuren exponeras i sin naturliga miljö och mäktiga fondmålningar förstärker miljöeffekten. Dessa miljöskapande målningar gjordes av Gustaf Kolthoffs vän konstnären Bruno Liljefors och hans medhjälpare Gustav Fjaestad. Det är enbart det naturliga ljuset som kommer in genom de stora takfönstren och belyser utställningen och ger en mer naturlig känsla. Om man nu blir nyfiken på denna unika byggnad så finns det fina bilder på bloggen Miras Mirakel.

Denna vecka hade vi förmånen att besöka detta unika museum. Vi tackar för en fin förevisning samt gott fika

Ann

Världsvattendagen

Världsvattendag!

Den internationella vattendagen firas idag på Naturens Hus med en kurs om våtmarkens kemi. Denna temadag firas sedan 1993 den 22 mars varje år, med ett utvalt tema för att lyfta en särskild vattenfråga. I år är temat ”Hållbar vattenanvändning för tryggare matproduktion”. Dessutom offentliggörs årets pristagare av Swedish Water Price 2012, denna dag. Priset delas dock ut senare under World Water Week in Stockholm som pågår 26 – 31 augusti.

Vi har flera olika skolprogram med tema vatten: Vattnets kretslopp och Under ytan för de yngsta samt Våtmarkens kemi för de äldre eleverna. Se vårt program

Varför inte servera vattnet extra vackert denna dag i fina karaffer med is och frusna bär. Att njuta vårt rena vatten är väl ett bra sätt att fira Världsvattendagen.

Ann

Fira genom att fria?

Huka er grabbar nu kommer tjejerna!

Skottdagen en speciell dag
Denna bonusdag som bara dyker upp vart fjärde år har enligt traditionen varit just den dag då flickor kunde fria. En tradition som ursprungligen kommer från England och som spritt sig vidare därifrån. Det var då även så att den man som tackade nej till ett frieri, lämpligast drog sig ur detta med hjälp av en dyrbar gåva. Helst skulle det vara kjoltyg, silkeshandskar eller liknande. Under 1900-talets början såldes vykort på temat ”Akta er det är skottår”. Vanligtvis stannade det vid att kvinnorna tog mod till sig och bjöd upp till dans. Nu är det dock andra tider så killar ni skall kanske vara lite på er vakt denna dag?

Varför har vi skottår?
Eftersom det tar lite längre tid än 365 dagar för jorden att snurra runt solen, är så justerar man detta genom att lägga till en extra dag vart fjärde år. Denna extra dag kallas för skottdagen. Har ni frågor om astronomi och himlafenomen så finns det möjlighet att kontakta Jourhavande astronom på Stockholm universitet.

Varför har skottdagen placerats i slutet av februari?
Skottdagen ligger i slutet av februari i stället för slutet av kalenderåret som skulle var mer naturligt.   Anledningen till denna oväntade placering är att den gamla romerska kalendern började med månaden mars.

Undrar dock om tjejer fortfarande önskar sig kjoltyg och silkeshandskar?
Ann

Med passion för naturvetenskap

Charles Robert Darwin (1809-1882)

Redan som ung visade han intresse för naturvetenskapen
Den 12 februari 1809 (för 203 år sedan) föddes Charles Darwin i staden Shrewsbury i England. Fadern var läkare och familjen hade det gott ställt, men hans mor var ofta sjuk och hon dog när Charles bara var 9 år gammal. Han flyttades till en internatskola i närheten och blev där kompis med trädgårdsmästaren.  De två samlade och studerade både växter och djur runt skolan.

Charles 7 år gammal

Charles upptäckte att en del av skalbaggarna och de andra insekterna såg annorlunda ut än hemma. Varför de såg annorlunda ut var det ännu ingen som hade förklarat och det skulle bli en fråga som Charles ägnade hela sitt liv åt att besvara.

Vi på Naturens Hus anser att det är viktigt att tidigt stimulera de ungas intresse för naturvetenskap. Charles Darwin hade turen att hitta en vuxen person som förstod sig på att stödja hans intresse. Vi erbjuder naturaktiviteter för skolans olika åldersgrupper. Välkommen att titta i vårens program 2012.

Ann

Iris inte bara populär perenn

Regnbågsiris

Iris är grekiska och betyder ”regnbåge” men det är även ett växtsläkte med många populära prydnadsväxter, samt ett allt mer populärt namn för nyfödda flickor i vårt land.

Namnet som var ett modenamn under 1910- och 1920-talen sjönk sedan snabbt i popularitet och blev ovanligt. Under de senaste åren har namnet Iris dock åter ökat och är nu ett av de 150 vanligaste tilltalsnamnen bland de yngsta. För närvarande finns det 10 075 kvinnor som heter Iris, men även 8 män bär samma namn. Dessutom finns det 6 personer med efternamnet Iris.

Tänk att våra namnval går i vågor vad det gäller popularitet, Vissa namn är fullständigt omöjliga för att senare bli riktigt heta. Mormor som var född 1904 hette just Iris men ingen i vår släkt har döpts till detta sedan dess. Kanske det kan bli möjligt igen framöver.

Ann

Från bestseller till digitalt planeringsverktyg

Uppslag ur en 300 år gammal almanacka från februari månad 1712

Bestseller som lästes från pärm till pärm

Tidigare spelade almanackan en viktig roll i samhället. Priset var överkomligt och den blev därmed tillgänglig för stor del av befolkningen. Det var dessutom oftast den enda tillgängliga läsningen förutom bibeln som fanns i hemmen, och därför lästes den om och om igen.

Kvalificerad vädertjänst år 1712 den 28 februari blir det ostadigt och den 30 är det snö på gång!

Populär och viltig informationskanal

Förutom de kalendariska uppgifterna med helgdagar, namnsdagar och astronomiska händelser kunde man även läsa om när de olika marknadsdagarna var, samt priset för att skicka brev till olika platser. Dessutom fanns det möjlighet att läsa om de senaste vetenskapliga framstegen och fram till 1869 fanns dessutom förutsägelser om väder och vind. Det var naturligtvis även en viktig kanal för spridning av både information och vetande från överhet och myndigheter ned till fotfolket. Svårt att ta in när nu allt finns tillgängligt för oss när än vi önskar söka information.

För egna anteckningar

Almanackan fungerade även som anteckningsbok eller dagbok där man kunde anteckna viktiga händelser och observationer. Kanske familjemedlemmar som dykt upp eller gått bort, samt flyttfåglarnas ankomsttid. Säkerligen var det många barn som också passade på att rita på anteckningsbladen, då det vid denna tid var ont om papper i de svenska hemmen.

Kontroll infördes

Under 1600-talet fanns det endast ett fåtal utgivare av almanackor i vårt land, men 1681 gav en av dessa tyvärr ut en almanacka där påsken hade placerats en vecka för tidigt. Detta orsakade en livlig debatt angående vem som skulle få ge ut almanackor och dessutom hur innehållet skulle kunna kontrolleras. Kung Karl XI åtgärdade därför detta genom att 1686 ge ett privilegium till astronomiprofessorn Anders Spole vid Uppsala universitet.  Efter detta beslut var det enbart professorn som fick ge ut sina egna almanackor men även de som hade kontrollerats och godkänts av honom kunde utges.

Ensamrätt som gav inkomster till vetenskapen

Senare under 1700-talet fick Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt på utgivning av almanackor i Sverige. En rätt som behölls från den 17 oktober 1747 fram till den 16 Juli 1972.  Den första almanackan gavs ut 1749 och den sista 1972 viket innebar totalt 224 stycken utgivna under perioden . Trots att alla inte kunde läsa så nådde upplagan på 1780-talet 300 000 exemplar. Detta blev därmed en viktig inkomstkälla, som gav akademien möjligheter att finansiera olika vetenskapliga projekt och forskningsresor

Fritt fram igen

Efter beslutet 1969 om avreglering blev det efter 1972 återigen tillåtet för vem som helst att ge ut almanackor. Nu är det dock fler och fler som går över till att ha digitala almanackor.

Nu har ett nytt år börjat och en ny almanacka har införskaffats för att håla reda på alla viktiga händelser under året.

Ann

Samiska nationaldagen

Det är nu 20 år sedan det beslutades att firandet av samernas gemensamma nationaldag ska ske den 6 februari. Både nationaldagen och den samiska flaggan är gemensam för alla samer i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
 Det finns dessutom en officiella samisk nationalsång.

Tänk att jag mötte renar i Skottland. Läs mer om renarna som redan 1952 flyttade från Sarek till Skottland. De reste med tåg, lastbil och båt för ett nytt liv i Cairngorm Mountains Se tidigare blogginlägg här.

Ann

Mästare i vargskinn

 

Självporträtt i vargpäls av Anders Zorn

Den store konstnären Anders Zorn föddes under enkla omständigheter lyckades leva gott på sitt skapande. Han var väldigt förtjust i vargpäls och såg även till att hans gäster kunde låna en när de kom på besök. Enligt Zornmuseets chef finns det faktiskt sex vargskinnspälsar i deras samlingar.

En nyårshälsning 1918 från Anders o Emma Zorn i Mora med några av alla vargpälsar

Vargpäls var kanske dåtidens Canada Goose, men nu tror jag verkligen inte att någon skulle posera med vargpäls oavsett vargavinter eller ej.

Ann

Vargens dag firas idag

Tänd ett ljus

Arrangörerna uppmanar allmänheten att tända ljus och visa sin respekt för vargar och andra stora rovdjur. Syftet med dagen är enligt arrangörerna Nordulv och Svenska Rovdjursföreningen att uppmärksamma vargens plats i de svenska skogarna och att främja en frisk vargstam. Enligt beslut från Naturvårdsverket får under året totalt 32 vargar avlivas under så kallad skyddsjakt. Även våra Stockholmsvargar kan omfattas av detta beslut.

Har nu tänt flera ljus i den bistra vinterkylan

Ann

 

Räven raskar?

Rödräv av J. G. Keulemans 1890

En fin räv slog en lov runt vårt hus idag. Tänk att en del djur klarar att leva så nära inpå storstaden. För några år sedan fick jag se en kull med rävungar i närheten av Naturens Hus. Ungarna lekte med en präktig råtta som mamman lämnat till dem innan hon gick på middagsjakt.

Rödräv (Vulpes vulpes)

Räven är ett av världens mest spridda rovdjur och man kan finna dem i alla miljöer, från kalfjället till städernas parker och förorternas villaområden.

De är aktiva året runt och äter såväl däggdjur som insekter och bär, men även kadaver och avfall. Den klart vanligast måltiden hos vuxna rävar i stora delar av landet utgörs av dock av smågnagare och främst åkersork.

Rödrävar blir könsmogna redan vid 9-10 månaders ålder. Parningen infaller under januari-mars och honan är dräktig i 52-53 dagar så ungarna föds från slutet av mars i landets sydligaste delar till början av maj i de nordligaste delarna. Kullstorleken varierar med honans ålder och tillgången på mat.

Undrar just om dagen räv letade efter en partner eller något att äta?

Ann