Med passion för naturvetenskap

Charles Robert Darwin (1809-1882)

Redan som ung visade han intresse för naturvetenskapen
Den 12 februari 1809 (för 203 år sedan) föddes Charles Darwin i staden Shrewsbury i England. Fadern var läkare och familjen hade det gott ställt, men hans mor var ofta sjuk och hon dog när Charles bara var 9 år gammal. Han flyttades till en internatskola i närheten och blev där kompis med trädgårdsmästaren.  De två samlade och studerade både växter och djur runt skolan.

Charles 7 år gammal

Charles upptäckte att en del av skalbaggarna och de andra insekterna såg annorlunda ut än hemma. Varför de såg annorlunda ut var det ännu ingen som hade förklarat och det skulle bli en fråga som Charles ägnade hela sitt liv åt att besvara.

Vi på Naturens Hus anser att det är viktigt att tidigt stimulera de ungas intresse för naturvetenskap. Charles Darwin hade turen att hitta en vuxen person som förstod sig på att stödja hans intresse. Vi erbjuder naturaktiviteter för skolans olika åldersgrupper. Välkommen att titta i vårens program 2012.

Ann

Iris inte bara populär perenn

Regnbågsiris

Iris är grekiska och betyder “regnbåge” men det är även ett växtsläkte med många populära prydnadsväxter, samt ett allt mer populärt namn för nyfödda flickor i vårt land.

Namnet som var ett modenamn under 1910- och 1920-talen sjönk sedan snabbt i popularitet och blev ovanligt. Under de senaste åren har namnet Iris dock åter ökat och är nu ett av de 150 vanligaste tilltalsnamnen bland de yngsta. För närvarande finns det 10 075 kvinnor som heter Iris, men även 8 män bär samma namn. Dessutom finns det 6 personer med efternamnet Iris.

Tänk att våra namnval går i vågor vad det gäller popularitet, Vissa namn är fullständigt omöjliga för att senare bli riktigt heta. Mormor som var född 1904 hette just Iris men ingen i vår släkt har döpts till detta sedan dess. Kanske det kan bli möjligt igen framöver.

Ann

Från bestseller till digitalt planeringsverktyg

Uppslag ur en 300 år gammal almanacka från februari månad 1712

Bestseller som lästes från pärm till pärm

Tidigare spelade almanackan en viktig roll i samhället. Priset var överkomligt och den blev därmed tillgänglig för stor del av befolkningen. Det var dessutom oftast den enda tillgängliga läsningen förutom bibeln som fanns i hemmen, och därför lästes den om och om igen.

Kvalificerad vädertjänst år 1712 den 28 februari blir det ostadigt och den 30 är det snö på gång!

Populär och viltig informationskanal

Förutom de kalendariska uppgifterna med helgdagar, namnsdagar och astronomiska händelser kunde man även läsa om när de olika marknadsdagarna var, samt priset för att skicka brev till olika platser. Dessutom fanns det möjlighet att läsa om de senaste vetenskapliga framstegen och fram till 1869 fanns dessutom förutsägelser om väder och vind. Det var naturligtvis även en viktig kanal för spridning av både information och vetande från överhet och myndigheter ned till fotfolket. Svårt att ta in när nu allt finns tillgängligt för oss när än vi önskar söka information.

För egna anteckningar

Almanackan fungerade även som anteckningsbok eller dagbok där man kunde anteckna viktiga händelser och observationer. Kanske familjemedlemmar som dykt upp eller gått bort, samt flyttfåglarnas ankomsttid. Säkerligen var det många barn som också passade på att rita på anteckningsbladen, då det vid denna tid var ont om papper i de svenska hemmen.

Kontroll infördes

Under 1600-talet fanns det endast ett fåtal utgivare av almanackor i vårt land, men 1681 gav en av dessa tyvärr ut en almanacka där påsken hade placerats en vecka för tidigt. Detta orsakade en livlig debatt angående vem som skulle få ge ut almanackor och dessutom hur innehållet skulle kunna kontrolleras. Kung Karl XI åtgärdade därför detta genom att 1686 ge ett privilegium till astronomiprofessorn Anders Spole vid Uppsala universitet.  Efter detta beslut var det enbart professorn som fick ge ut sina egna almanackor men även de som hade kontrollerats och godkänts av honom kunde utges.

Ensamrätt som gav inkomster till vetenskapen

Senare under 1700-talet fick Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt på utgivning av almanackor i Sverige. En rätt som behölls från den 17 oktober 1747 fram till den 16 Juli 1972.  Den första almanackan gavs ut 1749 och den sista 1972 viket innebar totalt 224 stycken utgivna under perioden . Trots att alla inte kunde läsa så nådde upplagan på 1780-talet 300 000 exemplar. Detta blev därmed en viktig inkomstkälla, som gav akademien möjligheter att finansiera olika vetenskapliga projekt och forskningsresor

Fritt fram igen

Efter beslutet 1969 om avreglering blev det efter 1972 återigen tillåtet för vem som helst att ge ut almanackor. Nu är det dock fler och fler som går över till att ha digitala almanackor.

Nu har ett nytt år börjat och en ny almanacka har införskaffats för att håla reda på alla viktiga händelser under året.

Ann

Samiska nationaldagen

Det är nu 20 år sedan det beslutades att firandet av samernas gemensamma nationaldag ska ske den 6 februari. Både nationaldagen och den samiska flaggan är gemensam för alla samer i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
 Det finns dessutom en officiella samisk nationalsång.

Tänk att jag mötte renar i Skottland. Läs mer om renarna som redan 1952 flyttade från Sarek till Skottland. De reste med tåg, lastbil och båt för ett nytt liv i Cairngorm Mountains Se tidigare blogginlägg här.

Ann

Mästare i vargskinn

 

Självporträtt i vargpäls av Anders Zorn

Den store konstnären Anders Zorn föddes under enkla omständigheter lyckades leva gott på sitt skapande. Han var väldigt förtjust i vargpäls och såg även till att hans gäster kunde låna en när de kom på besök. Enligt Zornmuseets chef finns det faktiskt sex vargskinnspälsar i deras samlingar.

En nyårshälsning 1918 från Anders o Emma Zorn i Mora med några av alla vargpälsar

Vargpäls var kanske dåtidens Canada Goose, men nu tror jag verkligen inte att någon skulle posera med vargpäls oavsett vargavinter eller ej.

Ann

Vargens dag firas idag

Tänd ett ljus

Arrangörerna uppmanar allmänheten att tända ljus och visa sin respekt för vargar och andra stora rovdjur. Syftet med dagen är enligt arrangörerna Nordulv och Svenska Rovdjursföreningen att uppmärksamma vargens plats i de svenska skogarna och att främja en frisk vargstam. Enligt beslut från Naturvårdsverket får under året totalt 32 vargar avlivas under så kallad skyddsjakt. Även våra Stockholmsvargar kan omfattas av detta beslut.

Har nu tänt flera ljus i den bistra vinterkylan

Ann

 

Räven raskar?

Rödräv av J. G. Keulemans 1890

En fin räv slog en lov runt vårt hus idag. Tänk att en del djur klarar att leva så nära inpå storstaden. För några år sedan fick jag se en kull med rävungar i närheten av Naturens Hus. Ungarna lekte med en präktig råtta som mamman lämnat till dem innan hon gick på middagsjakt.

Rödräv (Vulpes vulpes)

Räven är ett av världens mest spridda rovdjur och man kan finna dem i alla miljöer, från kalfjället till städernas parker och förorternas villaområden.

De är aktiva året runt och äter såväl däggdjur som insekter och bär, men även kadaver och avfall. Den klart vanligast måltiden hos vuxna rävar i stora delar av landet utgörs av dock av smågnagare och främst åkersork.

Rödrävar blir könsmogna redan vid 9-10 månaders ålder. Parningen infaller under januari-mars och honan är dräktig i 52-53 dagar så ungarna föds från slutet av mars i landets sydligaste delar till början av maj i de nordligaste delarna. Kullstorleken varierar med honans ålder och tillgången på mat.

Undrar just om dagen räv letade efter en partner eller något att äta?

Ann

En söt historia

Glöggetikett från förr

Redan de gamla grekerna

Att dricka varmt, sötat vin med kryddor som kanel, kardemumma, kryddnejlika, pomeransskal och en bit ingefära, kanske spetsat med konjak eller brännvin är en svensk tradition med lång historia. Men redan under antiken tillsatte både greker och romare kryddor i vin för smakförbättring eller av hälsoskäl. Redan i de antika skrifterna kunde man läsa om de olika kryddor och örter med läkande verkan som tillsattes i upphettat vin.

Glöggen i Sverige

I vårt land blev glöggen populär som hälsodryck redan under medeltiden. Gustav Vasa sägs ha blivit förtjust i denna form av alkohol och hade sin egen favorit. Första gången man nämner glödgat vin är i början av 1600-talet och 1837 finns det även ett recept i kokboken ”Den svenska kocken”. Glöggen förr påminde mer om det “glühwein” som numera serveras på vintersportorter. Men med tiden har drycken blivit både sötare och starkare.
 I Sverige växte glöggens popularitet under 1800-talets slut och de privata vinhandelsfirmorna började tillverka färdigblandad glögg på flaska. Buteljerna pryddes med färgglada etiketter och kallades julglögg. Sedan dess har dryckens popularitet ökat ytterligare och finns nu i de flesta svenska hem inför julen. Vårt svenska namn glögg härrör från den gamla benämningen glödgat vin.

Redan i skriften Diaeta naturalis från 1733 skrev Carl von Linné: ”Ett gott glas vin förtär ängslan och uppmuntrar hjärta” Så jag antar att detsamma gäller en liten kopp med varmt vin och hoppas att denna känsla skall kunna skrämma det ihärdiga spöregnet på flykt.

Ann

En lysande idé

En adventsljusstake från den första serien som kom ut på marknaden

Kampen mot det kompakta mörkret

Nu lyser det en eller flera elektriska adventsljusstakar med olika fantasifulla utformningar i de flesta svenska hushåll. Den första elektriska ljusstaken tändes redan julen 1934 och nu exporteras denna lysande idé även till många andra länder runt om i världen.

 

Ett problem som ledde till en ny uppfinning

Nu har vi 220 volt i stickkontakterna men tidigare fanns det två olika elnät, ett med 220 volt men också ett med 127 volt. Vilket orsakade en del problem när den första elektriska julgransbelysningen introducerades av Philips 1929. Många som skaffade denna fantastiska nyhet kopplade in belysningsslingor avsedda för 127 volt på 220-nätet och då gick ljusslingorna tyvärr sönder. 



En resurs att ta tillvara

Det var lagerbiträdet Oscar Andersson (1909-1996) på Svenska Philips som tog fram den första ljusstaken. Han tog tillvara de fungerande julgransljusen från de många returnerade och havererade slingorna. Han köpte en adventsljusstake av trä för sju stearinljus, borrade upp hålen och satte dit de elektriska julgransljusen. Han visade sin uppfinning för försäljningschefen som i sin tur visade upp den unika ljusstaken på en konferens på huudkontoret i Stockholm. Han blev dock hånfullt bemött: ”folk vill ju ha vanliga stearinljus”, sa de. Trots detta bemötande tillverkade man 1937 en liten serie som snabbt sålde slut. Året därpå tillverkades 4 000 exemplar av världens första serietillverkade elljusstakar, som även dessa snabbt gick åt. Produkten fanns sedan med i Philips katalog 1939 och priset låg då på 16.50 kr för 127 volts-modellen och 18 kr för 220 volt.

 

Tänk vilken skillnad på kvalitet de nya ljusstakarna har verkligen markant sämre kvalitet och håller inte alls lika länge som de gamla. Borde väl vara tvärtom?

 

Ann

Julsnaps 2011 Skansen

Årets julsnaps som hämtat etikettens motiv från en av Skansens julmarknadsaffischer från 1930-talet. De utsökta små snapsglasen från Orrefors, är signerade Ingegärd Råman

Julsnaps 2011 med hälsning från Skansen

Med utgångspunkt i våra svenska mattraditioner men med en modern touch har årets julsnaps tagits fram i samarbete med Skansen, som i år firar 120 år. 

Årets Julsnaps är bland annat kryddad med ingefära som ger en frisk citruston med pepprigt sting. Dessutom finns de mer traditionella kryddorna kummin, koriander och fänkål med. Snapsen är slutligen avrundad med ett starkvin från Tarragona, en ”smakcombo” som sägs passa lika bra till det salta som söta på julbordet och som dessutom ger en vacker färg. 

Skansen arbetar med att sprida kunskap om det svenska kulturarvet och där har mat och dryck naturligtvis en central roll. Den svenska traditionen att krydda snaps som måltidsdryck går hundratals år tillbaka i tiden och har sina rötter i det svenska så kallade brännvinsbordet som under 1800-talet utvecklades till dagens smörgåsbord. Sedan dess har snapsen haft en självklar plats på vårt svenska julbord.

Ser nu fram emot julbordets alla läckerheter

Ann