Räven raskar?

Rödräv av J. G. Keulemans 1890

En fin räv slog en lov runt vårt hus idag. Tänk att en del djur klarar att leva så nära inpå storstaden. För några år sedan fick jag se en kull med rävungar i närheten av Naturens Hus. Ungarna lekte med en präktig råtta som mamman lämnat till dem innan hon gick på middagsjakt.

Rödräv (Vulpes vulpes)

Räven är ett av världens mest spridda rovdjur och man kan finna dem i alla miljöer, från kalfjället till städernas parker och förorternas villaområden.

De är aktiva året runt och äter såväl däggdjur som insekter och bär, men även kadaver och avfall. Den klart vanligast måltiden hos vuxna rävar i stora delar av landet utgörs av dock av smågnagare och främst åkersork.

Rödrävar blir könsmogna redan vid 9-10 månaders ålder. Parningen infaller under januari-mars och honan är dräktig i 52-53 dagar så ungarna föds från slutet av mars i landets sydligaste delar till början av maj i de nordligaste delarna. Kullstorleken varierar med honans ålder och tillgången på mat.

Undrar just om dagen räv letade efter en partner eller något att äta?

Ann

En söt historia

Glöggetikett från förr

Redan de gamla grekerna

Att dricka varmt, sötat vin med kryddor som kanel, kardemumma, kryddnejlika, pomeransskal och en bit ingefära, kanske spetsat med konjak eller brännvin är en svensk tradition med lång historia. Men redan under antiken tillsatte både greker och romare kryddor i vin för smakförbättring eller av hälsoskäl. Redan i de antika skrifterna kunde man läsa om de olika kryddor och örter med läkande verkan som tillsattes i upphettat vin.

Glöggen i Sverige

I vårt land blev glöggen populär som hälsodryck redan under medeltiden. Gustav Vasa sägs ha blivit förtjust i denna form av alkohol och hade sin egen favorit. Första gången man nämner glödgat vin är i början av 1600-talet och 1837 finns det även ett recept i kokboken ”Den svenska kocken”. Glöggen förr påminde mer om det ”glühwein” som numera serveras på vintersportorter. Men med tiden har drycken blivit både sötare och starkare.
 I Sverige växte glöggens popularitet under 1800-talets slut och de privata vinhandelsfirmorna började tillverka färdigblandad glögg på flaska. Buteljerna pryddes med färgglada etiketter och kallades julglögg. Sedan dess har dryckens popularitet ökat ytterligare och finns nu i de flesta svenska hem inför julen. Vårt svenska namn glögg härrör från den gamla benämningen glödgat vin.

Redan i skriften Diaeta naturalis från 1733 skrev Carl von Linné: ”Ett gott glas vin förtär ängslan och uppmuntrar hjärta” Så jag antar att detsamma gäller en liten kopp med varmt vin och hoppas att denna känsla skall kunna skrämma det ihärdiga spöregnet på flykt.

Ann

En lysande idé

En adventsljusstake från den första serien som kom ut på marknaden

Kampen mot det kompakta mörkret

Nu lyser det en eller flera elektriska adventsljusstakar med olika fantasifulla utformningar i de flesta svenska hushåll. Den första elektriska ljusstaken tändes redan julen 1934 och nu exporteras denna lysande idé även till många andra länder runt om i världen.

 

Ett problem som ledde till en ny uppfinning

Nu har vi 220 volt i stickkontakterna men tidigare fanns det två olika elnät, ett med 220 volt men också ett med 127 volt. Vilket orsakade en del problem när den första elektriska julgransbelysningen introducerades av Philips 1929. Många som skaffade denna fantastiska nyhet kopplade in belysningsslingor avsedda för 127 volt på 220-nätet och då gick ljusslingorna tyvärr sönder. 



En resurs att ta tillvara

Det var lagerbiträdet Oscar Andersson (1909-1996) på Svenska Philips som tog fram den första ljusstaken. Han tog tillvara de fungerande julgransljusen från de många returnerade och havererade slingorna. Han köpte en adventsljusstake av trä för sju stearinljus, borrade upp hålen och satte dit de elektriska julgransljusen. Han visade sin uppfinning för försäljningschefen som i sin tur visade upp den unika ljusstaken på en konferens på huudkontoret i Stockholm. Han blev dock hånfullt bemött: ”folk vill ju ha vanliga stearinljus”, sa de. Trots detta bemötande tillverkade man 1937 en liten serie som snabbt sålde slut. Året därpå tillverkades 4 000 exemplar av världens första serietillverkade elljusstakar, som även dessa snabbt gick åt. Produkten fanns sedan med i Philips katalog 1939 och priset låg då på 16.50 kr för 127 volts-modellen och 18 kr för 220 volt.

 

Tänk vilken skillnad på kvalitet de nya ljusstakarna har verkligen markant sämre kvalitet och håller inte alls lika länge som de gamla. Borde väl vara tvärtom?

 

Ann

Julsnaps 2011 Skansen

Årets julsnaps som hämtat etikettens motiv från en av Skansens julmarknadsaffischer från 1930-talet. De utsökta små snapsglasen från Orrefors, är signerade Ingegärd Råman

Julsnaps 2011 med hälsning från Skansen

Med utgångspunkt i våra svenska mattraditioner men med en modern touch har årets julsnaps tagits fram i samarbete med Skansen, som i år firar 120 år. 

Årets Julsnaps är bland annat kryddad med ingefära som ger en frisk citruston med pepprigt sting. Dessutom finns de mer traditionella kryddorna kummin, koriander och fänkål med. Snapsen är slutligen avrundad med ett starkvin från Tarragona, en ”smakcombo” som sägs passa lika bra till det salta som söta på julbordet och som dessutom ger en vacker färg. 

Skansen arbetar med att sprida kunskap om det svenska kulturarvet och där har mat och dryck naturligtvis en central roll. Den svenska traditionen att krydda snaps som måltidsdryck går hundratals år tillbaka i tiden och har sina rötter i det svenska så kallade brännvinsbordet som under 1800-talet utvecklades till dagens smörgåsbord. Sedan dess har snapsen haft en självklar plats på vårt svenska julbord.

Ser nu fram emot julbordets alla läckerheter

Ann

Med smak av kaffe

I kaffebusken

Mörkrostat kaffe 2011

För nionde året i rad kommer en så kallad årgångsglögg med nya spännande smakkombinationer förpackad i en flaska med nyskapande design. Detta år har glöggen smaksatts med kaffe och den sägs passa särskilt bra med mörk choklad, vällagrad hårdost eller knäck. Pröva glöggen varm eller kall och kanske i knäcksmeten.

Ursprung

De utvalda kaffebönorna kommer från familjen Menendez odling i El Salvador. De har odlat kaffe i fyra generationer och klimatet där på platsen (Finca Las Delicias) passar utmärkt för odling av den utvalda Arabicabönan. Till årets glögg har det gått åt cirka 1 800 kg kaffe som har rostats och extraherats i sprit och sedan blandats med den traditionsenligt tillredda glöggen med recept från 1800-talet.

Koordinater till prydnad

Snyggt förpackat

Flaskans design ges varje år extra utrymme och detta år har själva årtalet tonats ned och istället pryds flaskan av koordinaterna, som anger platsen där kaffet har odlats.

Nu är det åter dags att värma sig med lite glödgad dryck, trots att vintertemperaturen ännu inte har infunnit sig.

Ann

DÖD ELLER LEVANDE?

Kanske en lämplig julgåva? Ekollonglas formgivet av Estrid Ericson. Bild från Svenskt Tenn.

Straffbart att skada eller hugga ner ekar

Ekens ved har länge varit uppskattad för sin hårdhet och motståndskraft, men tidigare var det belagt med stränga straff att hugga ner eller skada ekar. Alla ekar tillhörde nämligen kronan och användes för skeppsbyggnad. Även småplantorna hade samma skydd.

Långlivade och livgivande

En döende ek kan vara en stor resurs vad det gäller den biologiska mångfalden. Uppskattningsvis är tusen olika arter av insekter, lavar helt beroende av döda eller döende träd för sin överlevnad. Döda träd är för naturen lika viktiga som levande men der är tyvärr en bristvara.

Ekosystemtjänster

Ekollon är mycket näringsrika och eftertraktade av många vilda djur, som ekorre, rådjur och nötskrika. Nötskrikan har genom sin vinterupplagring av ekollon ett viktigt förhållande till eken. Den flyttar ekollonen till nya växtplatser där de kan lyckas gro och växa upp till nya träd. Denna gentjänst är en så kallad ekosystemtjänst.

Ytterligare hjälpande händer kan behövas

Vill du hjälpa till med detta viktiga spridningsarbete så kan du ge bort ekollonglas i julgåva. Det är inte bara spännande att följa utvecklingen utan även vackert.

Eken är en riktig överlevare och man önskar lite respekt och vördnad för ett träd som levt i 400 år eller mer.

Ann

Vinter eller inte?

Vinterns normala ankomst, genomsnittligt datum under perioden

Vintertid

Rent meteorologiskt definieras vinter, som den period då dygnets medeltemperatur varaktigt är 0,0 grader eller lägre. Vinterns ankomst beräknas ha anlänt det första av dessa dygn då dygnsmedeltemperaturen varit 0°C eller lägre minst fem dygn i följd. Även om det därefter blir en återgång till högre temperaturer, så räknas det fortfarande som vinter. Det finns även en kalendarisk definition som säger att vintern omfattar månaderna december, januari och februari.


När kommer vintern?

Om man tittar på när vintern brukar komma så kan man konstatera att det är stora skillnader i vårt avlånga land vad det gäller dessa ankomstdatum. Enskilda år kan avvikelsen från vinterns normala ankomst vara stor. Riktigt milda år kan den meteorologiska vintern helt utebli i landets södra delar. Normalt brukar dock vintern anlända från norr till söder enligt följande:
Kiruna 10 oktober
Östersund 4 november
Stockholm 6 december
Malmö 7 januari. Riktigt milda år kan dock den meteorologiska vintern helt utebli i Sydsverige.

Det är nog helt enkelt att vara mentalt förberedd

Ann

Bergianska i köket?

Bergianska en ny serie med kökstextilier

Nu kan man hänga upp handduken Bergianska i sitt kök eller använda grytvanten med samma namn. Den nya grönsaksmönstrade kökstextilserien av ekologisk offwhite bomull med svart mönster finns nu i handeln. Inte nog med detta för det dessutom andra textilier med namnet Bergius att köpa. Läs mer här från ett tidigare blogginlägg.

Namnet Bergianska är hämtat från trädgården med samma namn, som startades av bröderna Bergius under 1700-talet i Stockholm och som under 1800-talets slut flyttade ut ur den växande staden och i stället slog sig ned i Frescati. Trädgårdens namn var innan flytten Bergielund men senare efter flytten kom trädgården istället att kallas Bergianska trädgården.

Kanske man kan önska sig en handduk

Ann

Passar galoscherna?

Skoskydd i häftigt färgat gummi

Drag under galoscherna?

Galoscher började tillverkas i Sverige på 1890-talet och de blev snabbt populära och en del av det då rådande modet. Åter har dessa skodon fått ett uppsving och ökat i popularitet, men nu finns de dessutom i flera häftiga färger för den som önskar uttrycka sin personlighet. Dessa ytterskor är avsedda att användas för att skydda sina skor från både smuts och väta.

Var kommer egentligen själva gummit ifrån?

Den mjölkliknande vätska som finns hos vissa växter som till exempel gummiträd, maskros och fikus kallas latex. Vätska är en så kallad emulsion som till största delen består av vatten, men som även innehåller en mängd små gummipartiklar. Knappt hälften av gummiråvaran baseras på naturgummi som utvinns från gummiträdet, och resten på syntetiskt gummi som framställs från råolja.

Kanske passar ett personligt skoskydd till far?

Ann

Arkiverat

Arkiverad teckning av Gustav Ahlin, Maria folkskola (Källa: Stockholmskällan)

Årets tema 2011 är konst

Arkivens Dag infaller alltid andra lördagen i november vilket blir lördagen den 12 november detta år. I Stockholms stadsarkiv finns bland annat denna teckning av Gustav Ahlin som endast 13 år gammal skickligt avbildade dessa nycklar och lås.

Passa på att besöka ett arkiv

Under dagen erbjuds ett digert program med utställningar, visningar, föreläsningar och andra aktiviteter. Vad händer på din ort?

Nu kan man även sitta vid sin dator och komma åt mycket av det som finns i arkiven. Jag är mycket tacksam för denna nya möjlighet.

Ann